Gå direkt till:

  Hur man tyder arkivkorten
  Vanliga frågor
  Förkortningar
  Landsmålsalfabetet
  

Du kan välja att söka antingen i hela registret eller också inom ett län.

Sök i hela registret

Klicka på länken Sök i hela Ortnamnsregistret. I fältet Ortnamn skriver man in det namn man vill söka på. I fälten nedanför kan man med hjälp av rullgardinsmenyer välja vilken socken, härad och/eller län man vill söka i. Här kan man alltså välja hur mycket man vill snäva in sökområdet. Det går dock utmärkt att söka inom ett helt län eller inom hela landet, men det tar lite längre tid.

Man kan också välja att söka inom ett landskap.

Med hjälp av tecknet % kan man söka på delar av namn eller namnleder. Skriver man t.ex. "Eke%" i sökfältet får man träffar på alla namn som börjar på Eke- (Ekeby, Ekeberga, Ekehult etc.). Skriver man "%sta" får man träffar på alla namn som slutar på -sta. Vill man söka på ett enda utelämnat tecken, använder man i stället understreck (_). Skriver man t.ex. "Kull_bo" i sökfältet, får man träffar på namnen Kullabo, Kullebo och Kullsbo.

I tabellen nedanför sökfälten kan du välja inom vilken materialkategori du vill söka eller inom vilket språk. "Bebyggelsenamn" avser namn på torp, gårdar, byar, socknar, städer etc. Inom kategorin "Naturnamn" hittar man alla andra ortnamn, t.ex. namn på sjöar, berg, åkrar, gruvor m.m.

"Språk" avser här namnens språkliga ursprung. Väljer man t.ex. Arjeplogs socken och språk "samiska" får man fram alla samiska ortnamn i Arjeplogs socken. Är du osäker så gör ingenting - alternativet "alla" är förvalt.

Kryssar man i rutan "Visa endast tolkningar" får man bara fram de poster som hänvisar till litteratur om namnet.

Klicka på "Sök" och vänta. Sökningen kan ibland ta tid, så ha tålamod.

Sök i ett enskilt län

Klicka på det län du vill söka i och fyll i sökformuläret (se Sök i hela registret).

Sökresultat

Sökresultatet redovisas i en tabell där varje rad motsvarar en träff. I tabellen redovisas namnets uppslagsform, vad det syftar på (lokal) och var det är beläget (socken, härad, län). Står det "Ja" i kolumnen Tolkat innebär det att posten innehåller en hänvisning till vetenskaplig litteratur om namnet.

Genom att klicka på ett namn får du fram en bild av det arkivkort som posten baserar sig på. Bilderna är i pdf-format.

Genom att klicka längst till höger i kolumnen Tabell kommer man till den sockensamling där den aktuella posten hör hemma. Där kan du se vilka andra poster som berör samma namn och vilka andra namn som finns i socknen. Se vidare Sockensamlingarna närmast nedan.

Sockensamlingarna

Du får nu upp en förteckning över länets socknar och städer. Välj den du är intresserad av genom att klicka på ortens namn.

Nu är du inne i sockensamlingen. Materialet är där uppställt i fyra kolumner:

1) Äldre namnformer för bebyggelsenamn
2) Äldre namnformer för naturnamn
3) Uppteckningar av bebyggelsenamn
4) Uppteckningar av naturnamn

Genom att klicka på ett namn får du upp en bild av ett arkivkort där namnet behandlas. Bilden öppnas i ett särskilt fönster med hjälp av programmet Adobe Acrobat Reader. Det är ett gratisprogram som kan hämtas här.

I varje kolumn (avdelning) behandlas först sockennamnet (stadsnamnet) och därefter övriga namn i bokstavsordning.

I avdelningarna för äldre namnformer finner du de äldsta skriftliga beläggen för namnen men också hänvisningar till facklitteratur där namnen tolkas eller kommenteras.

I avdelningarna för uppteckningar finner du uppgifter om hur namnen uttalas, se vidare Hur man tyder arkivkorten.

Med bebyggelsenamn avses namn på t.ex. torp, gårdar, byar och städer. Med naturnamn avses namn på berg, sjöar, skogar etc., men även vad som annars kallas ägonamn, t.ex. namn på åkrar, ängar och hagar.

Hur man tyder arkivkorten

Texten på korten innehåller många förkortningar. De flesta av dessa kan du hitta i Förkortningslistan.

Arkivkorten är tillkomna under lång tid. De äldsta är från början av 1900-talet och nya tillkommer ständigt. Under årens lopp har deras utseende förändrats. Många kort är handskrivna och handstilen kan ibland vara besvärlig att tyda. Stöter du på problem som du inte kan lösa med instruktionerna här kan du alltid vända dig direkt till Institutet för språk och folkminnen för hjälp.

Äldre namnformer
Här hittar man framför allt medeltida belägg för namn på gårdar, byar, socknar och städer. När det gäller naturnamn finns bl.a. belägg från äldre, småskaliga lantmäterikartor och modernare kartor, t.ex. den ekonomiska kartan.

Hänvisning till litteratur om ett namn
Samtlig litteratur som refereras till finns tillgänglig vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Många titlar på tidskrifter är förkortade, se Förkortningslistan. Det bör noteras att registret inte innehåller hänviningar till Sveriges officiella ortnamnsutgåva - Sveriges ortnamn. Är man intresserad av betydelsen av ett ortnamn i en del av landet för vilken Sveriges ortnamn är utgivet, bör man i första hand gå till detta verk. Sveriges ortnamn bör finnas på alla universitets- och högskolebibliotek. Saknas det - begär att det köps in!

Uppteckning av uttal
Uttalen är angivna med landsmålsalfabetet, ett fonetiskt alfabete där varje tecken motsvarar ett noga definierat ljud. Dessutom markeras accent och ljudlängd. För en kortfattad presentation gå till Landsmålsalfabetet.

Vanliga frågor

Varför kommer jag inte åt materialet för ett län?
Detta är en testversion där bara vissa län finns tillgängliga.

Varför är materialet uppställt efter gamla län och socknar?
Materialet är uppställt efter län och socknar i enlighet med den indelning som gällde i Sverige fram till 1951. Sockensystemet täcker in Sverige i ett finskaligt nät som är lämpligt för diverse forskningsuppgifter. Sockenindelningen har också historiskt sett varit av största vikt och socknarna används allmänt för lokalisering både inom ortnamnsforskningen och andra historiska forskningsdiscipliner. Vad gäller länen avser vi dock att anpassa materialet till den aktuella indelningen.

Jag får inte fram några bilder på arkivkorten när jag klickar på namnen.
För att kunna se bilderna måste man ha installerat programmet Adobe Acrobat Reader. Det är ett gratisprogram som kan hämtas här.

Hur tar jag reda på i vilken socken ett namn finns?
Ofta är det gamla sockennamnet detsamma som dagens församlingsnamn. För samhällen, tätorter eller kända platser kan man vanligen finna uppgiften i ett något äldre uppslagsverk som t.ex. Svensk uppslagsbok eller Nordisk familjebok. För enskilda byar och gårdar kan man vända sig till C.M. Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige.

Vad är ett bebyggelsenamn?
Med bebyggelsenamn avses namn på t.ex. torp, gårdar, byar och städer.

Vad är ett naturnamn?
Med naturnamn avses namn på berg, sjöar, skogar etc., men även vad som annars kallas ägonamn, t.ex. namn på åkrar, ängar och hagar.

Vad är det för konstiga tecken på korten med uppteckningar?
Det är tecken ur landsmålsalfabetet. En kort presentation finns här.

Hur får jag reda på vad förkortningarna står för?
Titta i Förkortningslistan.. Finns inte förkortningen med där, kontakta Institutet för språk och folkminnen.